”Tryggheten” slår tillbaka. Hihi. Snodde klassiska grejer som klockor och smycken, och självklart pyste dom iväg i en stulen bil. Hoppas ni har kul för pengarna ni löser in för smyckena och klockorna. En resa utomlands kanske? Lite prylar till barnen? Eller till er själva? Bara fantasin sätter gränserna.
Kan berätta att det snart kommer ett längre inlägg från mig. Har varit en hel del på sistonde, jobb, plugg och annat obegripligt som gjort att bloggen blivit lite åsidosatt.
Lämna en kommentar » | 
Aktuellt | Taggat: ägd, danderyd, datorlingo, klassamhälle, klockor, lol, owned, polis, rån, stulen bil, väktare | 
Direktlänk
Publicerat av allaljuger
Konungadömet Sverige har inte existerat på mer än hundra år. Ett konungadöme administreras utifrån en feodal makt och inte en parlamentarisk. Vad vi istället har skapat är en produkt som på olika sätt ska marknadsföras, tjänas pengar på, och gärna drivas som ett företag. Man ska tjäna pengar på allt. Medborgarna. Sina städer. Sina talanger. Sin skog. Sin industri. Allt.
Ett land är en administrativ massa. För vad är det i praktiken? Det är ju en jävla plätt som egentligen skulle kunna vara hela världen om man vill se det så, men nej, det finns tydliga kartgränser för var landet Sverige slutar. Både geografiskt och ekonomiskt. Och även socialt. För visst är vi alla jämlika, men traditioner, kulturer och ekonomin samt sättet att hantera ekonomi skiljer ju oss och andra länder ifrån varandra. Det är liksom hela poängen med att ha landmassor med olika gränser. Att vi inte ska vara likadana. För om alla länder sett exakt likadana ut och fungerat exakt likadant, (vilket i sig är en enorm självmotsägelse) så hade ju grejen med länder varit helt värdelöst.
Anledningen till att jag frågar är för att man förfasar sig över att Sverige inte längre är som det var. Landet där alla får gratis sjukvård, har jobb, landet där blondinerna med stora bröst finns i överflöd och vill ligga hela tiden. Landet där Pippi Långstrump finns. Landet där vintern är kall, mörk och vi trängs i stugorna, håller om varandra och bedriver otukt i sovrummen. Landet där sommaren är grönare än Hammarby och framtiden är ljus. Sverige där alla är välkomna. Där vi är toleranta mot bögar och invandrare. Där man får tycka vad man vill. Där vi har fria val och vem som helst kan komma in i riksdagen. Typ världens drömland.
Men i verkligheten är det privatiseringar, nedskuren offentlig sjukvård, tusentals arbetslösa, och en statlig myndighet som inte kan hjälpa någon, blondinerna med stora bröst vågar inte gå i parken för att det finns risker att bli överfallen och polisen kan inte hjälpa dem och polisens enda lösning på problemet är ”vistas inte i parken, girls!”, landet där Pippis skapare är död och förruttnad och Nationaldemokraterna vill sälja hennes böcker, landet där vintern är kall och snön gör så infrastrukturen slås ut helt och hållet och stugorna har vi inte råd att ha kvar pga kronofogdar och lån som inte kan btealas. Otuktet kan vi iallafall än så länge bedriva i sovrummen. Grönt är det knappt på sommaren för grönområdena är privatiserade eller ligger på folks tomter som man absolut inte får beträda. Framtiden är svartare än röven på en isbjörn. I Sverige får alla komma in, men man har inga planer på hur man ska få in nya människor i samhället, så tusentals människor trängs ute i förorterna och skapar motsättningar med svenskar och med sig själva. Mot bögar är vi inte tolerantare än att vi har polisbeskydd på Pridaparaden samt att vi har en lag som kallas HMF. Vi får tycka vad vi vill om vi håller tanken för oss själva, men vi får inte omforma den till praktik eller försöka påverka. Då är polisen där illa kvickt med sina batonger, sin pepparspray, sitt våld och häktesceller. Och våra fria val liknar mer valet i USA där man får välja mellan ett ljusrött parti eller ett mörkblått parti. Och deras kompisar därimellan som antingen ingår i otäcka allianser eller i taskiga ”samarbeten”. Världens skitland.
Nu har vi den här lasermannen nere i Malmö. Allt upprepar sig. Vi har ett nytt populistiskt högerextremt borgarparti i riksdagen, 1991 fick man Ny Demokrati, 2010 fick vi Sverigedemokraterna. Vi har en ny laserman. 1992 hade man Stannermann den jäveln. Nu har vi kräket nere i Malmö. Jag har t.o.m sett skinnbollar med Lonsdale-tröja och tors hammare runt halsen. Är även dom på väg tillbaka?
Det många glömmer bort när dom kritiserar SD är inte att dom är onda rasister som kom in för att människor är rasister, helt plötsligt. Hur kan ett parti som SD välja? I Stockholm är SD starkast i en ort i Västerhaninge. Västerhaninge är ett helt random arbetarområde, precis som vilket som helst. Men många röstade nog på SD för att man inte ville ha in Mona. Varför vill ingen ha in Mona? ”Dom föraktar kvinnor” har jag hört. Jag tror mer på att Mona inte är en sosse. Hon hade passat bättre i ett borgerligt parti med tanke på de konstiga idéer hon har. Nya småföretagarpartiet, vad är det för jävla SKIT? Många känner sig inte hemma i Vänsterpartiet heller. Rent historiskt har Sverige varit ett socialdemokratiskt land, vi har varit vänster och välfärdskramande som velat allas bästa, på lika grunder. Men så går sossarna för mycket åt höger. Antagligen röstar man på någon riktig höger som iallafall försöker profilera sig som ett arbetarparti (även om jag har svårt att tro att någon övht gick på den nöten..) och i MP hoppas jag ingen känner sig som hemma. Så då röstar man på SD. Proteströstande kallas det. Och SD-väljare, obs: väljare. Inte politiker. … kan man övertala ganska lätt, det är ju för det mesta missnöjda LO-arbetare som hatar sossarna och hatar LO och skiter fullständigt i politik. Det förstår jag, ett helt decennium av lögner, svek och valfläsk. Partierna har ju grävt sina egna gravar. På både gott och ont. EAK säger det ju ganska passande:
”Er grav djupare och djupare, för padda som spys ut
Kom ihåg vilka som gav er makten när vi fyller igen graven tillslut
Ni är förrädare
Förrädare”
Nu tillhör ju EAK tidiga tonårens RKU-revolt men just den låten och just det citatet kan jag ställa mig bakom till tusen procent. Jag hatar Socialdemokraterna, det hymlar jag inte med, och jag vill kasta dem, tillsammans med borgarna, över ruinens kant och hoppas på att dom brinner i helvetet för allt dom gjort. Dom fixade ju det här med nedskärningar, utförsäljning av strejkrätten, korrupta fackföreningar och är en ständig ökare av det allmäna politikerföraktet.
Mina föräldrar röstade alltid S. Förutom när dom röstade på KP någon gång här å där. I landstingsvalet. Annars S. Men 2006 funderade farsan på SD bara för att han var besviken på politikerna och inte brydde sig. Och liksom många andra, tyckte att invandringen måste struktureras om. Och han röstade inte på SD. Han sket i det istället och röstade blankt tror jag. Morsan likaså.
Det handlar ju inte om att få bevara det gamla Sverige. Det handlar ännu mindre om att få försöka göra om välfärdssamhället till någonting liknande fast ändå inte. Det är för sent. Apoteket är sålt. Sjukvården, psykvården är raserad. Det enda vi kan göra är att slå sönder alltsammans, krossa det till grus och bygga upp någonting vettigt därifrån istället.
När folk frågar om jag är en revolutionär, så säger jag nej, jag är bara realistisk. Jag vill ha det bra nu. Jag vill ha trygghet. Ett fast arbete så jag kan flytta hemifrån. Ta lån. Stadga mig. Såna grejer. Men man måste lära sig att aldrig nöja sig med såna förbättringar, jag vill inte leva inom hyperkapitalism och jag vet att jag och alla andra tusentals som föddes i fel klass, bor i fel områden, pratar fel språk, pratar inte svenska ordentligt, inte heller kommer kunna leva länge inom kapitalismen. Därför måste den väck.
Har vi tur kommer de här fyra åren med SD och Alliansen, raserad välfärd, borttagen strejkrätt, krossade fackföreningar, leda till någonting fint i slutändan. Man får aldrig sluta hoppas.
Från Konfliktportalen.se: Bo Myre skriver Ett brev till socialdemokratin, L. O. K. Ejnermark skriver Benulic med titeln marxist – Timbros kelgris, loaderrorready skriver Tröst åt ett fä, Anders_S skriver Moderat partisekreterare köpt av Shell, Fredrik Jönsson skriver Kommentar på SD-blogg: ”lasermannen han är bra”, Johan Frick skriver Att samla mod
För mer vänsterbloggar besök http://www.konfliktportalen.se.
5 kommentarer | Aktuellt, svensk politik | Taggat: aftonbladet, arbetarklass, överklass, dagens nyheter, död, dystopi, fackförening, förintelse, klasskamp, krig, lasermannen, malmö, misär, moderaterna, mona sahlin, polis, socialdemokraterna, stockholm, strejk, sverige, sverigedemokraterna, val 2010 | Direktlänk
Publicerat av allaljuger
Tidigare i bloggen har jag skrivit om min hjärtefråga – avgiftsbeläggningen av offentliga toaletter. Nu låter jag som en Flashback-haverist, men ofta är det ju de små problemen i vardagen som gör mest ont. Att vi inte har klasslöshet är ju skitjobbigt, men det är destå jobbigare att nästan pissa ner sig när man står mitt på Drottninggatan. En lösning jag använder mig av är att rusa in på krogar och fråga artigt och snällt och förklara att det är ett nödläge, ibland vill asen ha en femma eller en tia eller att jag köper en öl. När jag säger att jag inte dricker eller har pengar så säger dom ”Jahapp.” och jag får gå. Ibland hittar jag jättetrevliga ställen också, t.ex den där krogen nära kyrkan vid St Eriksplan, dom ligger nästan bredvid varandra, minns varken vad kyrkan eller krogen heter, men alltid är det en trevlig tjej där i baren som låter en gå på toaletten när nöden är som värst. Åh, gud vad jag är tacksam för henne. Och för alla andra som tycker att människor har rätt att göra sina behov, och det inte ska behöva kosta pengar.
I Stockholm har man ju som bekant börjat ta bort de här gratis urinoarerna och göra så man måste köra in en femma i dem för att få göra det naturligaste i hela världen. Och jag läste i kommentatorsfältet på Dagens Nyheter att man numer även börjat SMS-finansiera dem för att man ska få en kod att knappa in – Sjukt är bara förnamnet. Frågan är dock om det gäller pissoarerna i Stockholm eller någonannanstans, men i vilket fall som så hoppas jag inte det sprider sig och blir ”standard”. I artikeln så står det om att man bötfäller rekordmånga som pissat offentligt.
Varför ifrån kommer det här? Varför ska allting som man tycker borde vara tillgängligt för allt och alla, avgiftsbeläggas, så man måste bli en konsument i alla lägen. Jag blir en konsument när jag går in i en mataffär eller i en klädaffär, när jag går in på en pissoar är jag bara pissnödig och vill jättegärna bli av med det jättefort. Och är skiten avgiftsbelagd så ställer man sig mot en vägg, en buske, ett träd, en bil, en trappa, en vrå osv och pissar där. Och snuskar ner staden. Och jag gillar ju Stockholm, jag vill ju inte bete mig som en hund som skiter i och urinerar på precis allting som kommer i min väg – men tyvärr så tvingar nyliberalismen och avgiftssamhället mig in i detta djurbeteende. Stadsborgarråd efter stadsborgarråd har i åratal satsat på att göra staden ”ren och fin” på olika sätt, och jag tror inte att låsa igen offentliga toaletter och avgiftsbelägga dem är någon vidare smart lösning, att alla har femmor och tior på sig är ju ingenting man kan räkna med. Kolla bara på de offentliga toaletterna på T-centralen, här snackar vi marmorgolv, lufttorkning, dusch och allting – och kalaset kostar tio kronor. Då sitter jag nästan hellre och svettas och är skitnödig 30 minuter på pendeln och kan sedan göra allt det här hemma – gratis. Men nu är det ju inte alla som kan det. Folk som är i Stockholm tillfälligt, folk som ska iväg och så vidare.
Tanken bakom avgiftsbeläggningarna i samhället är ju att mjölka varenda liten jävla krona ur oss, vi ska betala för att titta på offentlig konst på museum, vi ska betala för att få akut läkarvård, vi ska betala för att fixa en infektion i tandköttet, vi ska betala för att kunna åka till vårat arbete (Jag kan bara referera till SUFs paroll; ”Att pendla är arbetstid och vi betalar inte för att få jobba” vilket är en klockren analys i en och samma mening) och att pissa är naturligt, om jag inte pissar får jag en urinvägsinfektion – ”Pissa är naturligt och jag betalar inte för att få göra naturliga saker!”
Jag ska tipsa er om några gratis offentliga ställen, offentliga toaletter och ställen där personalen är mänskliga och fattar att ”if you gotta go you gotta go” och inte beter sig som avgiftsblockmongon:
Och så ställen du kan försöka på, men det kan vara lite knepigt ibland (beror mycket på vilka i personalen som du ska behöva tampas med)
Och så kan du ju alltid stå i kö och ta tag i dörren när den som betalat innan dig ska ut, och ”glida” på hans femma.
Man ska dock inte göra detta på gallerior i innerstan, då det samlas mycket individualist-kräk där, helt ärligt alltså. En gång när jag höll på pissa på mig och stod ”i kö” utanför en toalett i Gallerian vid T-centralen så kom det ut en proper herre som drog igen dörren fort som fan.
Om man är stor och stark, kan ta konfrontationen och kanske inte är sådär akut pissnödig, och har nära till en Plan B, så kan man:
Pizzerior ska ni komma ihåg är fruktansvärt individuella. En del bryr sig inte, andra slår halft ihjäl dig. Ofta så kommer du behöva ta konfrontationen med personalen, så gå in och säg som det är bara, istället för att chansa. Det är mitt tips. Pizzerian som ligger vid Stockholm Södra (uppgången som inte är mot Medborgarplatsen, utan den andre) är väldigt generösa mot pissare iallafall.
Och så en lista på mina favorit safe-spots:
Om du har ytterligare tips på pissoarer, safe-spots eller andra trevliga ställen att lätta på trycket, så kommentera gärna artikeln och dela med dig!
Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Några kända politiska skandaler i Sverige, 1915 skriver Återstart, loaderrorready skriver Kåmmunismen, L. O. Kristoffer Ejnermark skriver Den borgerliga inhumaniseringen, Hans Norebrink skriver Global borgarklass
För mer vänsterbloggar besök http://www.konfliktportalen.se.
3 kommentarer | Annat | Taggat: avgift, avgiftsamhälle, dagens nyheter, infrastruktur, kissa, krig, mänskliga rättigheter, nöd, penis, pissa, pissoar, polis, SL, spärrar, svält, urinoarer, väktare | Direktlänk
Publicerat av allaljuger
Filmen ”Fackklubb 717″ hade premiär på Socialistiskt Forum förra året. Filmen handlade från början om konflikten vid mitt gamla jobb, Lagena, men utvecklades mer till en film om ett ännu större problem, bemanningsfrågan. Bemanningsföretagets vara eller icke vara. Jag köpte filmen på DVD, men nu så har Dagens Konflikt slängt upp den på internet! Kalas för hela slanten. Så sätt er ner och glo igenom den här filmen, det är ett väldigt viktigt dokument i bemanningsfrågan, för det var ju faktiskt här allt började.
En personlig referens, jag kan ju knappast recensera filmen utan att det blir alldeles för vinklat, men jag kan ju säga att jag aldrig någonsin kommer klara av att lita på en snut sen jag såg den här filmen, och ännu mindre kommer jag kunna lita på mina framtida chefer. Man blir helt klart skitförbannad av att se den här filmen, och det ska man ju bli också. Intervjuer, trevligt soundtrack och film från strejken och de manifestationer som gjordes innan och under strejken finns med. Ett ”fint” minne, ett samhällsdokument. Döm själva.
Läs Lagena-arbetarnas egna blogg, Lagena-arbetarnas vänners blogg, mitt tidigare blogginlägg om konflikten.
Från Konfliktportalen.se: tusenpekpinnar skriver Arenadebatt och queer antikapitalism, jesper skriver En film om Fackklubb 717, Anders_S skriver Fler vargar – färre tamdjursangrepp?, vsfstockholm skriver Fiffiga entreprenörer profiterar på studenters bostadsmisär, L. O. Kristoffer Ejnermark skriver Alliansens nya logotyp – eller hur politiken döljer politiken, Hans Norebrink skriver Kristfascism USA
För mer vänsterbloggar besök http://www.konfliktportalen.se.
2 kommentarer | Aktuellt, Arbetsplatskamp, svensk politik | Taggat: arbetarklass, arbetsmarknad, arbetsplats, bemanningsföretag, dokumentärfilm, Karin Arvidson, konflikt, lagena, polis, Samira Ariadad, strejk | Direktlänk
Publicerat av allaljuger
Ikväll har nog årets sämsta politiska arrangemang ägt rum, inte i Stockholm utan i Malmö. Det som hände idag kommer behöva analyseras och utvärderas på flera punkter. Det hela utlovades med en presskonferans med tre maskerade personer som lovade en fet gatufest som skulle bli trevlig. Vad man gjorde helt fel här var att man övht hade en presskonferans, där man vägrade svara på frågor (varför kallade man ens till en från första början? Bjuder man in borgarblaskor får man ju tyvärr räkna med ”Varför äru maskerad unge”-frågorna) och satt maskerade. Man gjorde också en kort reklamfilm där man intervjuade tre av de som var med och arrangerade kalaset, och la in lite maskeringar och smurfröst på det med. Ganska tidigt kände jag på mig att det bara skulle bli skit. Reclaim The City är ju ett koncept och en kampform som inte längre fungerar. Det har hållts jävligt bra och fungerande RTC tidigare i historien, från 90-talet och framåt. Många har slutat i onödig vandalisering, onödiga polisingripanden och många har slutat bra också. Men den allmäna synen på RTC är ju just att det är en ”allmän plattform” för kravaller, man trashar och plundrar affärer och lever rövare.
Den vanligaste kritiken mot RTC är just att man bara förstör och kravallar, det är inte det som är problemet tycker jag – utan att man inte tar hänsyn till människors militansnivå, utan det börjar helt fredligt – det kan alla gå med på – sen urartar det i bråk och rusningar i stan, det är inte alla som är beredda eller redo för att göra sådana saker. Alltså kan vissa grupper inom kollektivet (dvs de som demonstrerar på plats) gå ett par steg längre (från fredlig gatufest till slagsmål med polis, pepparspray och säckningar) och då splittras kollektivet. Den bästa militansen är den som trappas upp kollektivt, vilket är i praktiken väldigt svårt att göra om inte situationen är befogad. I Iran har vi ju sett massiva ”folkliga” (jag gillar inte att använda det ordvalet riktigt) militanta demonstrationer, där människor på något sätt funnit en nivå av militans man är redo att ta. Sen ser ju situationen i Iran totalt annorlunda ut också, men det är ju spännande att tänka om saken. Nog om detta.
Jag tänker inte ställa mig till den (antagligen) kommande kören av organisationer, liberala bloggare, nazistsekter och idioter på Flashback som tävlar i vem som kan ta mest avstånd från det här floppande evenemanget, utan jag anser att alla kan göra fel och gör fel. Och att har man gjort en sak flera gånger – så borde man tillslut komma till den punkt då man tänker att ”Fan, vi borde börja testa nya taktiker och nya grejer – för nu står vi bara och stampar på samma ställe”. Vänsterns stora problem i många fall är att man inte kan utveckla sina praktiker och inte vågar testa nya saker. T.ex. RTC – det känns inte som något man ska praktisera år 2009. Det har gjorts sen 90talet och ingenstans har man uppnått ett resultat som varit det man velat nå. Vår rörelse kommer aldrig vinna några marker eller flytta fram vår klass positioner om vi inte vågar utveckla våra praktiker, satsa mer på vissa, lämna andra o.s.v. T.ex. så har man ju börjat droppa blackblock-munderingen i ”snälla folkliga sammanhang” – det är väl en liten bit på vägen? Sen att det alltid kommer ett gäng som ser ut att vara hämtade från ett Youtubeklipp man hittat om man sökt på ”antifa riot g8″ är väl en annan femma.
Jag tror inte lösningen är att bygga Partier, för partimodellen är död och urvattnad och mest en rävkoja för karriärister – sen har aldrig en politiker någonsin genomfört någonting som varit, det har bara rivits upp av nästa nisse som får bestämma – eller så infinner sig aldrig reformen övht. Och jag tror inte heller på RTC och meningslöst aktivistande som inte kan ha ett konstruktivt resultat. Vifta med röda fanor, gapa på demonstrationer och håll på – i all ära absolut – men vår klass kommer aldrig någonsin komma någonvart med det här.
Men man ska inte säga att de som var på festen i Rosengård är de enda som gjorde fel – media rapporterade ganska så uppenbart vinklat till viss del.
Ur artikeln:
”Hans vän Ali Finjan instämmer.
–De vill bara sabba och förstöra. Jag hoppas aldrig att de kommer hit igen. Vi vill ha det lugnt här och vi är glada för att polisen är här, säger han. ”
En Rosengårdsbo som är tacksam för att polisen är på plats?
1) Rent skitsnack av Sydsvenskan? Verkar ju nästan lite väl troligt..
2) Eller så kanske menade han att han är glad att polisen är här och håller koll på reclaimet, så inte det blir massor av bråk eller något – men att Sydsvenskan väljer att få det att låta som att han är glad att polisen ”skyddar” dom.
En annan sak som jag är så jävla trött på när det kommer till vänstern, är det här glorifierandet av förortsvåld – som vissa (långt ifrån alla!) hyser. Man får bånge av att förortskids tänder eld på bilar, kastar stenar på snuten och förstör i sina egna områden. Upplever en slags exotism över det hela kan man säga. Och sen när man försöker göra politik av det, dvs blanda in ”det är borgarnas fel att det är såhär” och sen t.o.m börjar se de som kravallar och attackerar polisen – som potenciella väljare/aktivister/människor man borde suga in i sin egna rörelse – så är man ute på hal is.
Det går inte att blanda sociologi med politik – som någon sa. Det är två helt olika saker, och det som sker i Hisingen i Göteborg, Tensta i Stockholm och i Rosengård – är spontana missnöjesgrejer för att man inte pallar med skiten – ingenting som är urvattnat med en politisk agena och en politisk underton. Jag bor själv i ett s.k. ”problemområde” men jag är glad att det inte är så illa som det är i Tensta och Rosengård – så ungdomarna börjar slå sönder saker och kasta stenar på polisen. När det drivits till den nivån är det katastrof och i akut behov av förändringar – inte glorifierande eller ”Tjena! Vill du börja prenumera på vår tidning?” eller ”Tjena! Vill du gå på möte med oss? Vi gillar inte heller borgarna!” – som gäller.
Röda Malmö skriver en diss mot det här reclaimet, och har rätt i en stor del av sin kritik, men när bloggen skriver såhär så tar jag mig för pannan:
”Nu är det hög tid för dessa revolutionära ungdomar att påbörja en omorientering, ta del av den internationella arbetarrörelsens erfarenheter och istället lägga grunden för en verklig proteströrelse mot borgarsamhället. En rörelse som tar sin utgångspunkt hos de arbetare och vanliga människor som drabbas av högerpolitiken och kapitalismens kris och som bygger på ett demokratiskt deltagande från dessa.”
Som sagt. Gör inte politik av sociologi. Dessa ungdomar är inte per automatik vänsteraktivist-material bara för att dom bor i utsatta områden och ”kravallar mot den onda borgarstaten i allmänhet och polisen i synnerhet”. Ge fan i att försöka suga upp ”utsatta ungdomar” till era respektive organisationer, låt dom söka sig till oss istället. Det är dom som ska komma till oss för dom har upptäckt att vi är ett bra alternativ, inte vi som ska komma till dom och hävda hur bra vi är och att det blir bra om ni blir som oss … ta en prenumeration på vår tidning!
Om jag har missuppfattat vilka dessa ”revolutionära ungdomar” syftas till, så får någon gärna kommentera detta!
Mer om dagen: Sydsvenskan, Motkraft, DN skriver också.
6 kommentarer | Aktuellt | Taggat: borgare, kravaller, malmö, parti, polis, reclaim the city, reclaim the streets, rosengård, skåne, upplopp, vänster, vänsteraktivist, vänsterism | Direktlänk
Publicerat av allaljuger
