Septemberalliansen – förhoppningar om en nystart inom vänstern.

http://18september.se

Det är svårt att missa om man är aktiv inom vänstern. Så gott som alla sekter och grupper till vänster om sossarna har anslutit sig. Även ett antal LO-klubbar har skrivit under ett upprop. Rätt allmänna paroller gäller det, både sossar och anarkister ogillar borgerlig politik, men kan detta bli mer än en liten kraftdemonstration? 10 000 personer samlade mot högerpolitik är visserligen ingen skam, men om vi ska jämföra med 90-talets protester är det en fis i rymden. Men det intressanta är inte hur många vi blir, det intressanta är om vi kan fortsätta byggandet av den här alliansen.

För när vi får SUF, delar av LO-kollektivet och Vänsterpartiet att dra åt samma håll har vi skapat en början. Vi drar åt samma håll. Och vi måste kunna samarbeta. När SUF hjälper LO i arbetskonflikter, när Vänsterpartiet i riksdagen tar upp att syndikalister blir misshandlade under blockader – då börjar vi samarbeta. Och det behöver ju inte betyda att ungsyndikalister drar till höger, eller att medlemmar i LO börjar hoppa av till SAC i mängder. Men det betyder att vi tillsammans drar åt samma håll, och inte var och en för sig – och lite åt olika håll. Jag kanske är ung och naiv, men jag hoppas verkligen vi kan börja bygga ett samarbete. Alternativet är såklart att vi fortsätter som förut. Med ett antal pyttesekter på den yttersta vänsterkanten, ett större vänsterparti som mest klagar på USA och ett LO som börjar söka sig till SD efter svar.

Jag tror inte heller att SAC kommer växa sig enormt nu på direkten. Kanske inte i framtiden heller. Bland unga är visserligen LO-organiseringen svag, men fortfarande kanske 50%-ig. Medan LO organiserar fast anställda är SAC kanske intressantare bland mer tillfälligt anställda. Fast samtidigt är ju vårat mål att så många som möjligt ska vara fast anställda – allt annat är pinsam idealism och tron på att försämring föder uppror, vilket RAF prövade på 70-talet och misslyckades. Alltså kommer LO även i ett mer välmående samhälle organisera stora delar av arbetarklassen. Vi är alltså tyvärr tvungna att ha kontakt med LO om vi inte ska vara en pytteliten grupp. Därmed inte sagt att vi ska vara med i LO och försöka påverka LO inifrån, det fungerar inte så värst väl alltid, titta bara på tidigare misslyckade försök av diverse leninistiska grupper. Nej, vi borde hålla oss till SAC – precis som alla andra som kallar sig socialister och faktiskt menar det. Men att samarbeta med LO – antagligen lokalt då, bör absolut inte vara främmande. Klassen är ALLTID viktigare än ens egen grupp, minns det.

Men detta är som sagt bara mina våta drömmar, att vi faktiskt skulle samarbeta med LO, för att inte tala om att LO-medlemmar faktiskt skulle vilja samarbeta med oss. Men i en bättre värld kanske. Och eftersom den inte finns – så måste vi skapa den. Framåt för en enad vänster mot kapitalism!

Annonser

2 Responses to Septemberalliansen – förhoppningar om en nystart inom vänstern.

  1. […] framgångar självklart har ett bredare ursprung, nämligen bristen på en Riktig Vänster. Dom ljuger skriver om Septemberalliansen, kanske ett alternativ i längden? Något som hur som helst tar […]

  2. […] framgångar självklart har ett bredare ursprung, nämligen bristen på en Riktig Vänster. Dom ljuger skriver om Septemberalliansen, kanske ett alternativ i längden? Något som hur som helst tar […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: