Teori vs. praktik/Marx vs. Scrubs

Kom igen, vem fan vill inte hellre se Scrubs (eller Two and a half men) än läsa Marx? I alla fall efter att ha jobbat. Jag är mycket medveten om det. Den där tv-serien framför datorn är guld värd, och man tappar lätt bort hela dagar på att glo en säsong Skins istället för att läsa inför den där tentan eller göra något vettigt.

Men samtidigt måste vi kanske inse att vi måste arbeta för revolutionen. Kapitalismen är full av motsättningar, men bara för det kommer den inte rasa ihop av sig själv och förbereda vägen till lyckoriket Kommunismen bara sådär. Vi måste studera, organisera, agera. Precis som du måste organisera dig på arbetsplatsen eller i skolan måste du kanske – tyvärr studera. Alla kan. Det är ingen lögn. Jag är glad att debatten inte handlat om något virrigt ”folk förstår inte bla bla dumma arbetare” utan snarare att det är ork det handlar om. Det finns visserligen en poäng här – mycket språk som används i intellektuell debatt är fanimej ogenomtränglig – se Imperiet liksom – och mycket i onödan. Men det är fortfarande en backe. Bara att det jobbiga språket, de dryga akademikerna och Scrubs utgör hinder i onödan.

Men som sagt. Vilka vinner på att vi förslappas eller plötsligt skyr lite hederligt läsande som pesten? Nu ska vi ha en gissningslek här. Är det:

a) vi själva (alla som läst Populärmusik från Vittula vet att om man läser för mycket blir man tokig)
b) våra vänner (dom slipper trots allt höra allt yrande om profitkvotens fallande tendens som just en tendens)
c) kapitalismen (som plötsligt kan dominera även vår fritid och arbetarklassens intellektuella aktivitiet)

Fast, nä, vi behöver nog inte gissa. Paul Hull/RF har skrivit bra här:

”Läs litteratur, studera historia, studera politik, läs skönlitterära klassiker. Släng ut TV- apparaten, ladda hem dokumentärer från piratebay istället. Besök museum, lär dig konst, lär dig skriva poesi. Ta chansen medan den fortfarande finns och försök ta del av den utdöende arbetarrörelsens historier och erfarenheter, framförallt, ta chansen att utveckla dig själv när vi fortfarande har en chans till det. När vi aktivt kämpar för att utveckla och bibehålla en intellektuell stimulans i vår klass, när vi bestrider den rådande normen och kämpar efter våran rätt att utvecklas och ta del av diskussioner som vi annars stängs ute ifrån, så slår vi släggslag som är dödliga för den rådande ordningen. När vi utbildar oss i att förklara vår politik och våra mål, så kommer vi kunna vinna positioner där vi slänger ut den snofsiga medelklassen som nu sitter och jäser inom ”vänstern” åt helvete och erövra positioner för och av arbetare i riktiga maktpositioner.”

Vi måste tyvärr hugga tag i det hela. Det är inte lätt, det är inte roligt – men samtidigt ger det faktiskt en viss tillfredsställelse att förstå vad Marx, Negri eller Lenin faktiskt yrar om. Hur tillfredsställd känner du dig efter en säsong Scrubs?

Samtidigt måste vi ju som arbetarklass kämpa för att just vi som arbetarklass ska ha möjlighet och ork studera, organisera, agera. Vi måste studera, så att vi kan organisera, så att vi kan agera, så att vi kan studera, så att vi kan organisera, så att vi kan agera – och gå förbi kapitalismen in i nästa skede i mänskligheten.

Men, för att plocka russin ur diskussionens inte särskilt goda kaka, så har det sagts mycket bra. Det är klart positivt att vi diskuterar hur vi ska kunna gå framåt i den intellektuella kampen!

Autonoma Kärnan är som vanligt bland det vettigaste och mest givande man kan läsa, man får vara anti-intellektuell i onödan, och tar upp och spinner vidare på Redundans, som citeras:

“organiserade socialisters största uppgift inte är att utbilda arbetarklassen utan bilda partier som förmår skapa utrymme för arbetarklassen att bilda sig själv”

AK kommenterar detta med att utveckla uttrycket Parti, och förändrar formen Partiet har från gammel-leninisternas till ett Klassens Parti:

”att vi, som kämpande proletärer, inte är  skiljda från klassen likt ett klassiskt Parti utan klassen är partiet”

Som vanligt ett intressant och härligt autonomt inlägg.

Redundans tar upp många viktiga punkter i sitt korta och koncisa inlägg. Man har ett eget ansvar, men (!) det är även så att vi måste skapa möjligheten att studera, som klass, tillsammans. Bland kommentarerna finns flera grejer som är viktiga att ta upp, men ett av de viktigare citaten är från jesper som skriver:

”Folkbildning : Men en introduktion eller cirkel i kapitalet hade aldrig varit möjlig utan det akademiska och vetenskapliga mästerarbete som föranligger kapitalet. Inte bara ifrån Karl Marx sida utan ifrån arbetarklassens gemensamma erfarenhet och kunskapsansamling. Öht. så ifrågasätter jag om din uppdelning mellan vetenskaplig forskning och folklig utspridning av den ens är möjlig.”

Visserligen måste vi så mycket som möjligt bilda alla – men alla kan inte lära sig allt, alla kan inte göra vad Karl Marx gjorde – spendera trettio år med näsan i böckerna. Å andra sidan måste de som spenderar trettio år med näsan i böckerna kanske inte toka ur fullständigt, titta bara på Negri. Om jag säger Imperiet förstår alla precis vad jag pratar om. (och nu kommer jag bli hängd av Sveriges samlade Negrianer).

Forever United diskuterar även han hur vi ska kunna ta oss möjligheten att bilda oss. Böckerna måste tyvärr läsas, föredrag fungerar inte i all evighet (även om de faktiskt är väldigt förenklande och kan ge en knuff i rätt riktning, samt ge kunskap).

Kanske måste vi inse att folk läst böcker – och lärt sig ur böcker – i ett par tusen år. Det kanske inte går att ersätta med förenklingar i all evighet i McDonalds-format. Forever United skriver att vi behöver ett 2000-talets Folkets Hus, och jag tror skribenten har helt rätt i sak. Och precis som ovan nämnda skribent har jag ingen aning om hur det ska byggas, eller i vilken form.

Och allt det här ovan är ett svar på Krastavac som inledde debatten med inlägget Arbetarklassen supercalifragilisticexpialidocious igår. Krastavac har fått kritik för att han alltid utgår från sin egen position. Men det är väl liksom inget fel med det. Jag minns en vis man eller kvinna (minns inte riktigt vem, faktiskt) som alltid sa att om man läser sig till marxist slutar det bara med att man läser något annat och blir det istället (nåväl, citatet är mycket snyggare egentligen…). Teori skiljs från praktik bara när vi faktiskt skiljer teori från praktik. Först när teorin slutar bygga på arbetarklassens praktik blir det en teori som inte har med oss att göra.

Och egentligen har jag väl ingenting tillägga. Jag plockade lite godis ur hyllorna och la till pyttelite själv. Intressant storm i ett vattenglas, där alla liksom bråkar lagom med varandra. Men vad vi behöver göra är att göra så att Partiet/Klassen får mer möjligheter att studera, och faktiskt tar den möjligheten. Hur? …

Från Konfliktportalen.se: totalavloning skriver Total Avlöning 18/4/09 Gud skapade ingen brådska., mathiavelli skriver Trasprinsens återkomst?, MJE skriver Baghdad: City of walls., autonomak skriver All makt åt partiet!, jesper skriver Antirasistiskt forum 19 April, Job skriver Sex hypoteser, många frågor, och ett konkret tips