Akta er, vi är farliga

Man jämför sig med de man lever runt. Om man är fattig i ett område och i kretsar där alla har rätt schysst inkomst så jämför man sig med dem och mår dåligt.

Och unga får mindre pengar. Vad kommer detta leda till?

Tja, ökade klyftor brukar leda till arbetarmilitans och ett mer våldsamt samhälle – hoppas det drabbar överklassen mer.

Så, nästa gång ni glädjs åt att ni får mer – samtidigt som de unga får det sämre – så kanske ni inte ska vara så glada. Nästa gång är det ni vi tar plånboken av. Nästa gång är det ditt företag som blir utsatt för blockad av SAC. Nästa gång är det du som råkar illa ut eftersom du inte vill låta oss ha ett schysst liv.

Vi ses på gatorna.

Läs i Arbetaren om hur fackliga aktivister pepparsprayas av en makttokig polis. Den kåren kanske också ska akta sig. Man kan bara gå över gränsen ett visst antal gånger innan det är ni som blir skadade och inte vi.

Det blev sämre för kineserna

Jävlar vilket olympiskt spel alltså! Shit bre äre sant… DN skriver en hyllning till en mäktig OS-avslutning (jag har märkt att jag får tusen miljoner träffar om jag länkar till DN och Aftonbladet, annars läser bara femton fjuniga AFA-aktivister från öfre medelkassen bloggen, nu läser även pissliberaler från öfre medelklassen bloggen, vinst för mig) men råkar glömma att Kinas arbetarklass har fått ta enorma mängder stryk, likaså demokratirörelsen. Men fan vilka olympiska spel!

Alla påstod att Kina, det skulle öppna sig och närma sig demokrati, bara de fick OS. Men: tvärtom blev Kina värre och värre och de som gnuggade sig i nävarna var väst och östs rika herrar och damer som gottade sig i profit på ett par miljoner kinesers bekostnad.

Och vad vi lärt oss här i väst? Ja – det är att kapitalisterna och kapitalismen, den skiter i demokratin om inte demokratin kan tjäna dem. Varken Göran Persson, Fredrik Reinfeldt eller Ingvar Kamprad har något intresse i val, knappt ens som skådespel längre, och fan vet om vi inte har en ”mjuk” diktatur här i Sverige om tjugo år. Jag kan ha fel, för att citera kent, men lite för mycket pekar på att Kina är kapitalismens våta dröm…

Och pressfriheten då? Den har vi väl i Sverige, faktiskt. Ja visst. Vi har friheten att ljuga om fackliga blockader. Som när SAC blockerar restaurangen Josefina och media ljuger på som fan. Demokrati, det är att trycka ner arbetarklassen i skorna. Eller var det folkstyre… Läs Arbetaren och en artikel på Motkraft om ämnet, en betydligt mer objektiv bild än vad liberal media ger dessutom.

Glädjande är att det bloggats på och här kommer det bästa: Ohyra om Josefina, Autonoma Kärnan svamlar lite om autonom marxism (men jag gillar er ändå, erkänn att ni blev lite provocerade nu av medelklasskidet från Stockholm som snackar skit?) och Svensson som ska skriva en massa om ESF i en sån där frän serie inlägg med start här.

Läs även andra bloggares åsikter om os, kina, media, liberaler

Man ska ju inte önska livet ur folk…

Men när massmördaren Margaret Thatcher börjar närma sig sin sista vila enligt DN kan man inte annat än le.

Hon sabbade hela den engelska välfärden och förde ett onödigt krig mot Argentina, hon och hennes politik är skyldig till väldigt många förstörda liv. Då värmer det lite att veta att hon fick ta straffet till slut.

Det är fest vid sergelfontänen när hon kolar…

Läs även andra bloggares åsikter om klasshat, margaret thatcher, england

Jag tänkte läsa i höst

Jag orkar inte köra motivering och så, men jag vill ha tips om bra och hyfsat lättförståeliga böcker om socialistisk teori. Så jag blir smart liksom. Tipsen mottages i kommentarsfältet och jag vet att ni kommer rekommendera bra böcker. Annars fick jag för mig att ge mig på Imperiet, men insåg efter att ha läst ett kapitel att det känns som jag behöver lite mer förkunskaper… Så tips, tips och åter tips! Återkommer med vettiga inlägg så fort jag gått en vecka i skolan och allt lugnat ner sig lite med ekonomin…

Nu tänker jag jämföra…

I Nyköping ska man lägga ner ett sjukhus. Detta kommer antagligen leda till att folk blir skadade och kanske till och med dör – helt i onödan! Pengar ska sparas, borgarsvin ska höja sina löner och profiten ska upp. Istället för människoliv. Läs en artikel av Martin på arbetarklass.se om saken.

Samtidigt kommer säkert debatten om militant antifascism blossa upp i vänstern igen. Och precis som vanligt kommer det vara Vänsterpartiet och Ung Vänster mot en samlad utomparlamentarisk rörelse, ingen kommer röra sig en tum från sin åsikt och vi kommer inte komma nån vart i antifascismen. Som vanligt.

Och allt detta på grund av bland annat (?) en artikel från Aftonbladet. Smaka på det. Aftonbladet. Finns det någon som helst vinst i att plötsligt engagera sig i ett drev mot en vänsterorganisation baserat på vad Aftonbladet skriver?

Vart jag själv står? Det är väl ändå rätt ointressant och nästan onödigt att skriva ut, för jag kommer få förklara och debattera frågan tills jag trillar av pinn som en bitter 93-åring. Frågan är inte så viktig alltid. Viktig nog att klaga på er som inte kan debattera är den, dock. Båda sidor har poänger. Och båda sidor kanske har sin plats i den antifascistiska scenen. Jag var på plats när Ung Vänster attackerades i Farsta, och jag såg hur totalt kaotiskt allting blev. Med en i alla fall plan över hur ett angrepp skulle bemötas kanske det hade gått bättre. Det fanns dock Ung Vänstrare som skötte sig exemplariskt och ja, så mycket skit ska väl inte slängas på individer i den här frågan.

Men det intressanta är väl snarare att reaktionerna är kraftigare gällande att AFA Uppsala hänger ut en nazist och förklarar att de kommer ge 500 kronor till den som misshandlar personen. Onekligen rätt skoj, så länge man inte är den uthängda personen.

Människoliv fuckade av systemet är inte värda ett skit, men fan ta dig om du (tyvärr?) försvarar den borgerliga demokratin…

Läs även andra bloggares åsikter om antifascism, vänsterpartiet, autonom vänster, afa, nazister

Vi finns knappt

Nu är bostadsrätter på tapeten igen hos DN. En tidning för dig och lite mig – men för stora delar av befolkningen inte alls. DN och SVD är tidningar för en medelklass. De har bostadsrätter. De gillar finare kultur och en samhällsdebatt som egentligen inte rör grundläggande problem i samhället utan kanske lite kulturell rasism eller nåt annat fräckt och trendigt.

Sen ska väl inte jag komma undan, både en och två gånger har studentorganisationer fått skriva debattartiklar och senast igår på internet handlade det ju om studentlitteratur. Många studenter kommer faktiskt gå vidare in i den trevliga och varma medelklass-familjen, alltså smörjs vi redan nu. DN Kultur tog mig ett års universitetsstudier innan jag kunde ta till mig vissa grejer (det är det här med svåra ord bara för att…) och så ska det säkert förbli.

Men miljontals svenskar har inte den här utbildningen. De kommer aldrig bo i en bostadsrätt, de kommer aldrig lära sig dessa onödiga ord, de finns nästan inte i DNs värld. Det är en värld utan arbetarklassen. Det är den perfekta medelklassvärlden och nån miljon svenskar formas av tidningens världsbild – och tidningens världsbild av dessa läsare.

Men tillbaka till vad DN skriver. De skriver att mäklarnas favoritvecka kan bli en riktig mardröm. För det första: vem bryr sig om svinrika mäklare? Finns det några jag saknar solidaritet med så är det personer från den övre medelklassen, jag har ingenting gemensamt med dessa. Visserligen finns det schyssta personer ur den delen av befolkningen, men rent ekonomiskt har vi nog knappt något gemensamt.

Och till nästa del – hur stor del av Sveriges befolkning lever egentligen i bostadsrätter i typ Stockholms innerstad? Inte särskilt många. Men det är för dessa som DN skrivs. Och det är genom dessa glasögon man måste läsa tidningen, det är inget annat än en väldigt subjektiv och vinklad sanning. För medelklass. Av medelklass.

Läs på Motkraft om hur SUF Stockholm (that’s my boys and girls!) håller skolföredrag som en del av kampanjen Arbetarungdomar slår tillbaka, VSFs blogg som är tillbaka efter sommarledigt med ett kort men bra inlägg som säger vad som behövs säga om studieskulden här, och kanske viktigast så skriver Petter även han rätt kort – men även ovanligt lättförståeligt – om hur vi bör bygga upp motståndet mot borgerlig politik. Även Guldfiske har ju varit inne lite på ämnet, och det handlar om en modell som Black Panther Party använde sig av framgångsrikt på 60- och 70-talet.

Läs även andra bloggares åsikter om studier, dagens nyheter, medelklassen, arbetarklassen

Ge mig billig kurslitteratur.

Jag läser på DN:s hemsida att folk laddar ner kurslitteratur. Fan vad skönt! Många tusen studenter har alltså plötsligt råd att ha ett lite roligare liv, de där 250 kronorna blir ett flak Sofiero istället för en trist bok skriven av nån gammal gubbjävel som vägrar nämna Marx.

Tyvärr är Student Bay en jävla sunkig sida där man måste betala eller ladda upp något själv, så jag väljer att tipsa om trackern ZineBytes som i alla fall har 58 torrents med studentlitteratur på svenska och engelska. Annars brukar biblioteken i förorterna en bit från stan ha i alla fall ett par av böckerna, och dessutom är de inte fullt så ofta utlånade som mer centralt och på universiteten. Måste man ändå köpa boken finns ju här på Stockholms Universitet både en begagnat-handel och en Akademibokhandeln.

Just Akademibokhandeln kan man returnera böcker på, men dom är stenhårda vid universitetet. Inne i stan ska det däremot vara betydligt lättare säger ryktet, men jag tror man bara kan få tillgodo-kvitto.

Finns en massa bokhandlar på internet också, kolla upp ett par stycken när du kollar efter böcker, nånstans finns det säkert billigare att få.

Men tillbaka till saken: kurslitteraturen är faktiskt rätt dyr, sex-sju hundra i månaden har jag nog snittat hittills, och det är ju nästan tio procent av min inkomst! Inte konstigt att folk inte köper alla böcker, speciellt inte när jag bara kommer använda den för nån enstaka kurs. Vissa böcker kan jag förstå att man köper dock, ibland lär man sig något man kan ha användning av.

En simpel lösning på frågan hade varit att höja studiebidraget med 1500 spänn eller så. Det gynnar för det första alla studenter, men även arbetarklassen i stort då reservarmén minskar i storlek när studenter inte behöver jobba för att klara ekonomin och dessa jobb kan tas av arbetslösa. Man ska inte avfärda oss småborgerliga akademiker helt rakt av, vi påverkar klasskampen också. Pyttelite.

Läs Guldfiske som berättar om sin tid i Brand-redaktionen och även ett bra inlägg av en kille som är bitter på Pride här.

Läs även andra bloggares åsikter om studenter, universitetet, csn, kurslitteratur, piratkopering

Som en jävla idiot…

Här sitter man. CSN jiddrar för jag inte tar nog med poäng egentligen, jag har omtentor, knappt pengar till hyra… Ett jävla skitsamhälle man lever i. Och pricken över i var gårdagens fest i en villa ute i Höllebölle när en tjej var moderat och det är väl helt okej med mig egentligen (på riktigt önskar jag att jag hade ett knogjärn), men det jävliga var att hon hade mage att klaga på kommunister. Den jäveln sitter med sin medelklassbakgrund (vilket jag kanske också kan sägas ha, tack så mycket) och har inte ett ekonomiskt problem i världen och så sitter hon och snackar skit om folk som vill ha ett okej liv. Hon kan dra åt helvete!

Åt helvete kan även hela samhället dra, sossesvin eller borgar-as gör detsamma, mitt liv och typ alla mina kompisars liv pissar dom på. Föräldrarna fattar ingenting, de är uppväxta i en schysst välfärdsstat och tror fortfarande det bästa om allt, och jag önskar innerligt att det här bara är en tonårsrevolt som fortsätter efter tonåren och jag bara en dag ska vakna upp med en bostadsrätt i nån närförort till Stockholm med ett ok jobb som inte sabbar min kropp och med en brud som gör schysst mat efter tips i nån sunkig medelklass-kulturell tidning. Men jag har mina aningar om att det inte direkt kommer hända…

Men jag lever på hoppet. Hoppet om att en dag så brakar skiten ihop. Ingen jävel går till jobbet. Snuten får stryk om den vågar sig ut på gatan. När Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt gråter av rädsla för vad folket kommer göra när vi stormar riksdagen. Jävlar vad jag ska njuta.

Lite klasshat är alltid skönt och ibland måste man skriva av sig aggressionen, hur skulle det se ut om jag gick ut på stan och slogs liksom…

Läs på Tack för ingenting-bloggen om när de äger sin chef och fixar sina liv här, Ekonomikommentarer lite kort om vilka som äger börsaktier (diagrammet talar för sig själv) samt Kim Müller om Skånetrafiken. Är det någonting som tycks förena folk så är det ett innerligt hat mot kollektivtrafiken. Håhå jaja.

Läs även andra bloggares åsikter om klasshat, aggressioner, csn, studentliv, moderater

Perfekta människor i ett perfekt samhälle

Jag är sämst i världen på att ta egna initiativ. Inte att jag jobbar dåligt eller så när jag fått klara instruktioner, jag har bara svårt att ta initiativ. Det hör väl kanske samman med att ta initiativ betyder att jag mer frivilligt måste bli uttråkad och få ångest, men ändå – alla vet vi ju hur en annons för ett jobb ser ut. Du ska vara stresstålig, du ska vara social, du ska vara framåt – du ska alltså kunna ta hur mycket skit som helst utan att få magsår (eller förresten, dom skiter väl i om du får magsår – då får du kicken! Finns hundra tusen pers som kan ta jobbet efter dig), du ska gilla att säga hej till fyra hundra idioter per dag som inget hellre än undvika dig och bäst av allt – du ska vilja att företaget ska göra mer vinst så dom kan förtrycka och jävlas med dig ännu mer!

Självklart klarar jag inte stress särskilt bra. Vem gör egentligen det? Halva min umgängeskrets mår dåligt av stress. Minst halva. Social är jag – mot kompisar och personer som kan tänkas uppskatta det hela, inte mot folk som absolut inte vill prata med mig. Och vem fan vill ”sitt” företag väl?

Jo. De som är liberaler – de riktiga liberalerna alltså. De som gillar FRA, att krossa facket och ta bort anställningstrygghet. För i deras värld är alla 25-åriga snubbar som bor i innerstan eller i någon schysst villaförort och hoppar mellan alla konsultjobb med 35 000 i månaden. Att deras föräldrar backade upp dom hela uppväxten, att de kom in på fina skolor, att de fick hjälp att få sina schyssta jobb… Det tror de alla kan få.

Jag börjar nästan tro att liberaler – dom är bara jävligt lurade. Dom vet inte bättre. Vårt ekonomiska system kanske skapar liberalerna just för att kapitalismen just nu ser ut som den gör. Det kanske inte är av en fri vilja de väljer att sabba livet för hundratusentals människor bara i Sverige.

Aldrig i hela livet vill jag slita ut mig på City Mail och få ryggont för att borgarsvin på söder vägrar flytta ner sina brevlådor, inte en chans att jag vill ha ännu värre tinnitus av att jobba dagis och knappast är det som så att jag ser fram emot att bli utskälld tolv gånger per dag i nån sunkig restaurang.

Men vet ni vad? Jag har inga kontakter, jag har ingen fet utbildning, jag kommer hamna där snart. Framtiden har ingenting att erbjuda förutom en revolution. Därför är jag socialist och inte pissliberal.

Läs även andra bloggares åsikter om klasshat, revolution, liberaler, arbetslivet

Borgerlig media kan ta sig

Sydkorea beskrivs ofta som ett bra exempel på när kapitalism och frihandel har lett till otrolig rikedom, frihet och allt sånt där. Men Sydkorea är inte ett toppenland. Det pågår för det första politisk förföljelse. Mer om det senare. Men det Sydkoreanska miraklet är det intressanta.

Industrin byggdes upp som en exportorienterad industri som exporterade till främst USA. Denna industri i sin tur skyddades av statens tullar och gavs skattelättnader och schyssta lån. Är det en fri marknad och handel, eller? Samtidigt trycktes arbetarnas löner ner i botten och fackföreningar förföljdes.

En rätt intressant del är ju hur de där kapitalisterna har tänkt att det ska fungera idag för den fattiga världen att bygga upp sin välfärd – de saknar all möjlighet till att bygga upp en vettig exportindustri och frågan är om det ens är vägen att gå idag. Nåväl, Ekonomikommentarer kan säkert förklara sånt där bättre än jag.

Men det viktiga här är det faktum att än idag förföljs koreanska fackföreningar! På ett av de största koreanska fackens hemsida kan man läsa om att många av deras högsta ledare efter en generalstrejk i protest mot öppningen av amerikansk köttimport ska gripas eller har gripits. Förutom detta har ett par ”vanliga” fackföreningsaktiva utsatts för samma behandling. Dessutom har fackföreningens högkvarter ockuperats av snuten.

Det här mina vänner är ett liberalt ekonomiskt mirakel. Repression, låga löner och feta kravaller av arbetare. FRA, sänkt a-kassa, GBG 2001… Börjar man ana något kanske?

Läs Kim Müller om bland annat ansiktslöst motstånd och självaktivitet, och viktigt att inflika här är väl att klasskamp föder klasskänsla. Forever United (nu med tre grymma kamrater bakom tangentbordet) skriver om när liberalerna har Sovjetunionen som förebild, och till sist Salka Sandén på Dagens Konflikt som briljerar och skriver bland det bästa hittills om FRA… och liberalerna.

Läs även andra bloggares åsikter om sydkorea, strejk, klasskamp, borgerlig media